Jag har egentligen inte tid till det här men eftersom jag har tappat glöden till det jag borde göra så kanske detta gör att jag orkar med det viktiga senare. Hur som helst så minns jag inte jättemycket av 2007, så jag får väl ta det jag kommer ihåg som mest helt enkelt.

Mitt 2007 började hur som helst väldigt bra, mitt nyår var spontant och hur lyckat som helst. Även om jag inte gjorde något speciellt mer än att hålla koll på Elin och Tobias så var det skoj. Den femte januari fyllde jag 17 år och det firades först med delar av min släkt och senare på kvällen kom Malin, Lina och Elin till mig. Jag fick jättefina pilgrimsörhängen som faktiskt fortfarande hänger med och det är mina favoriter och jag fick en del godis och sånt också. Vi hade en mysig kväll och den kunde inte blivit bättre. Jag fann i slutet på 2006 en ny vän som följde mig med lycka in i mitt 2007, dock så är inte vänskapen lika stark idag men Tobias kommer alltid vara en bra vän.

Senare hände väl det som vände hela mitt år egentligen. Jag förlorade en vän pga vissa saker. Jag tror aldrig att jag har klargjort för den här personen att jag verkligen försökte förlåta för jag ville det så mycket, men mitt samvete sa något annat. För första gången i mitt liv klev jag undan för att minska risken att vi skulle bli för mycket ovänner i hopp om att finna tillbaka. Nu när jag tänker efter kan jag inte fatta att vi knappt pratat på snart ett år, visst har vi pratat men vi har aldrig blivit vänner igen...

Hur som helst så fann jag två underbara människor i min klass, Emma och Mia. Som jag under årets gång har många fina minnen tillsammans med. Jaja, tillbaka till det aktuella. Jag fann i all denna smet med en förlorad vän en annan person som betydde mycket för mig under en tid, Robin. Så bra vänner som du och jag blev trodde jag aldrig skulle hända. Vi fann varandra på ett bra sätt fast tillslut gick vänskapen över i något annat och jag förstod nog aldrig riktigt vad jag höll på med. Jag tänker inte gå in på några detaljer men vi höll ihop en stund innan det rann ut i sanden.

Hela min sommar var underbar. Jag åkte till både Kristinehamn och Storfors och hälsade på Emma och Mia. Jag åkte till Göteborg och Marstrand och tillbringade mycket tid med de personer som betyder mycket. Sedan jobbade jag även de tre sista veckorna på lovet och tjänade en slant. Efter några dagars ledigt var man tillbaka i skolan igen och det skedde många förändringar på schemat, helt underbart att man har så mycket praktiskt på media. I samma veva som skolan började tog jag kontakt med Robin i hopp om att vi skulle kunna bli vänner, det blev vi. Dock ville han mer än så den här gången och jag tvekade bra länge innan jag släppte taget, vilket jag numera ångrar. Vi fungerade aldrig ihop och jag märkte att det som fanns mellan oss var enbart vänskap.

Jag hade en underbar vecka i Spanien med min familj, utan min storebror dock. Vi bodde precis vid havet och det var jättefint. Vi besökte även Barcelona och såg på fotboll i Camp nou som är det mäktigaste jag varit med om. Snacka om stämning i LLA men där var det så mycket mer, hela arenan skakade när det blev mål och jag trodde verkligen att den vilken sekund som helst skulle rasa. Hur som helst var veckan ett stort plus.

Min höst har varit helt normal, skolarbete som sedan avlöstes med tre veckors praktik innan höstlovet. Jag hann även med en del festande med mina klasskompisar som var väldigt uppskattat från min sida. Och till slut fick jag tummen ur att anmäla mig till körskolan så numera är jag i full gång med mitt körkort, hoppas bara att jag orkar ta tag i teorin snart.

Hösten gick fort och den 24e november var det två år sedan morfar dog och jag kan ännu inte förstå att det hänt. Förutom det så gick både gammelmormor och gammelfarmor på mammas sida bort. Men det allra värsta och jobbigaste som hände i år var att en av mina bästa vänner förlorade sin mamma efter att under lång tid kämpat mot sjukdomarna som ständigt funnit hennes kropp. Tisdagen den 11e december 08:20, när jag precis klivit in i skolan fick jag beskedet. Jag blev så chockad att jag var tvungen att finna något att hålla mig i för att inte tappa balansen. Stor del av dagen tillbringades med honom.

Veckorna fortsatte och vi fick äntligen jullov som var mer än efterlängtat. Jag har firat en underbar jul och sedan så var det ju begravningen den 28e som var så fin. Nu är det bara en dag kvar av året och den ska jag tillbringa i Storfors hos Mia. Jag hoppas kvällen blir lyckad, dock ska jag ha båda mina ögon på Mia för att undvika att något händer henne. Jag vet vad jag talar om och det vet hon med, jag vill inte att något illa ska hända henne.

Jaja, nog om mitt år. Lite har det hänt, förutom det här så fann jag och Filip varandra igen och nu är vi bästa vänner. Jag ser mig själv i honom och jag är så glad att vi i ungefär tre månader har klarat av varandra utan ett enda bråk. Du är guld värd vännen.

Mitt 2008 ska bli annorlunda, på något sätt iaf. Jag börjar ju det annorlunda hur som helst genom att jag blir myndig. Det känns helt knäppt faktiskt.

Åter till det viktiga.. Gott nytt år!