Torsdag.

Idag är det torsdag och jag är på jättebra humör! Kan det bli bättre? -ickeicke!

Jag o lillebrorsan har huset för oss själva tills på lördag, det är skönt som satan!
I morgon är det text med freddan, sen mediekommunikation o efter skolan ska jag gå på stan med Mia o försöka köpa lite nytt :) Har sånn lust att bara tömma min garderob o fylla på med nytt. Men har inte pengar till det. Men fick iaf mina 450 kronor för matersättningen under min praktik idag, så jäkla gött!:D

aja, nu blire lite kvällsmat för min del.

jag är totalt galen i låten för tillfället.

Spending my time
Watching the days go by
Feeling so small, I stare at the wall
hoping that you think of me too
I'm spending my time

I try to call but I don't know what to tell you
I leave a kiss on your answering machine
Oh help me please is there someone who can make me
wake up from this dream?

spending my time
watching the days go by
feeling so small, I stare at the wall
hoping that you are missing me too

2 år.

Idag har det gått två år sedan min morfar försvann och saknaden är minst lika stor, fast man har lärt sig att leva med den..

Men jag minns allt som om det var igår..
Det första samtalet som kom den 11 november 2005. Det var då vi fick veta att du kunde dö, men jag ville aldrig tänka tanken på att det skulle vara slut för dig. Jag minns exakt vad jag gjorde den dagen, det finns en person som fanns för mig då som jag aldrig tackat för att han fanns där för mig hela kvällen och natten när jag  grät. Jag älskade dig verkligen för det..

Men hur som helst, tisdagen den 15e november lades du i respirator för att du var så svag och behövde hjälp med din andning för att kunna ta igen dig. Jag trodde inte att det var sista gången du skulle vara vaken, men det var den sista dagen. Dagarna efter det levde man i mer oro än någonsin, varje gång det ringde i telefonen kändes det som om hjärtat stannade till för att det kunde vara sjukhuset som ringde.

Jag minns första gången jag fick träffa dig på sjukhuset, det var hemskt. Du bara låg där alldeles stilla och det enda som hördes var luften från respiratorn som gick in och ut ur dina lungor. Jag har aldrig i mitt liv sett dig så stilla. Den 24e november orkade du inte mer, efter flera år med sjukdomar och behandlingar var du värd det bästa. Jag vet att du kämpade hårt för att klara av det här, men din kropp sa ifrån. Och det bästa för dig var att det här hände, det mest hemska har ändå varit att se mormor trassla med saknaden och längtan efter dig, men du ska bara veta hur bra hon har klarat det. Hon är så stark och jag är så stolt över henne. Och jag tror du sitter och tittar ner på henne och skrattar åt henne, för det var den människan du var. Du är den mest glada och positiva människa jag känt och du är absolut den bästa morfar man någonsin kunnat ha, allt som du lärt mig ska jag komma ihåg och använda väl när jag behöver det. Hur som helst så orkade inte ditt hjärta något mer, den 24e november 2005 klockan 20:00 slutade ditt lidande, du fick äntligen somna in, även om jag önskar att du fått så många mer år tillsammans med mormor. Jag älskar och saknar dig.

Hur som helst blir inte allting bra, igår somnade min gammelfarmor in efter ha levt i 96 o ett halv år. Vila i frid.

Tired of being sorry

Jag är förvirrad...
som vanligt.. Men just nu går ingenting ihop och jag har inte turen på min sida. Jag behöver dig mer än någonsin men du förstår mig inte. I alla fall så flyter skolan på väldigt bra nu, känns skönt att jag har orkat ta tag i det. Men jag har verkligen bestämt mig nu och jag ska lyckas.. Och min helg består av en hel del pluggning :/ men det måste göras! Det är en del innan jullovet, men inga prov än så länge. Och när jag får tid och ork över ska jag plugga på körkortet.. Tur att det är intressant o sätter sig..

Du är underbar! <3

och dig vill jag bara slå till när jag ser dig :)

Onsdag.

Du lovade, men inte fan höll du det!
Alltid samma sak, jag är så trött på att ge folk chanser hela tiden.
Det är det här som får mig att sluta lita på folk, och jag trodde faktiskt att du visste.
Jag har funnits här för dig, jag har brytt mig och jag har försökt och det här är vad jag får tillbaka..
"People always leave.."

Har varit i skolan idag för första gången den här veckan. Enbart grafisk kommunikation och vi skulle göra ett tidningsuppslag i indesign, gick bra efter några svordomar och jag var färdig vid en halv tolv ungefär, men väntade på Sofie och tog 13:45 bussen hem. Har pluggat lite på provet som är på fredag och kikat på tv. Snart ska jag plugga igen och senare ska jag nog läsa lite körteori.


Det bästa av allt är Spanienresan som är bokad till den 16:e Maj med min familj + Anna och Häggboms + Johanna :) Jag läääängtar som fan :)

Fredag.

ÄNTLIGEN FREDAG! Jag har längtat som aldrig förr. Skolveckan har verkligen varit jobbig och värre lär det blir. Kommer ha så mycket att göra framöver och sedan utöver det så är det så läser jag körkortsteori och har börjat plugga på den så har en del för mig, allt är plugg också. Men nu ska jag i alla fall koppla av i Deje ikväll. Det ska bli skönt att tänka på annat och sedan har jag en plugghelg framför mig. Ska försöka hinna med en del träning också och sen ska jag antagligen hjälpa mamma att tapetsera i mitt rum också. Det är inte mycket kvar nu, jag längtar så tills jag får flytta in där igen.

Annars har det vart en rätt slapp skoldag. Åkte 9:40 bussen och skulle möta resten av GK-gruppen på busstationen och sen skulle vi gå ut till Spenat reklambyrå på studiebesök. Fick lite information om reklambyråer och om vad de gjort, och bäst av allt var zoo-klubborna, haha. Sen höll vi på att missa bussen tillbaka till skolan, men busschaffisen var snäll som tur var. Sedan var det mediekommunikation vid 12:50 och först kom det en beställare från Karlstad centrum eller något tror jag och sedan två stycken från IF Göta. Jag, Marie, Erik och Robin ska göra ett förslag till IF Göta o jag är AD-assistent. Blir nog ett roligt arbete antar jag, är väldigt kul när det är på allvar. Så vi ska lägga ner kropp och själ i det här, antar jag.


Och när jag ser dig nu kan jag inte förstå vad jag såg hos dig..
Sorgligt men sant, men du är ett bra bevis på att det finns så många bättre
 och du är bara en liten liten person i mängden.
Och jag gav så mycket för att få så lite tillbaka...
Men jag har lärt mig att sånna som du inte är värda så mycket.

Jag gillar inte november.
I miss you...

Onsdag.

Idag har det varit en sådan fruktansvärt underbar dag. Började skolan vid 8:50 och för första gången på länge var jag verkligen pigg efter att ha lagt sig 10:30 igår det var verkligen så skönt. Dock är jag lite trött idag. I alla fall hade vi Grafisk kommunikation och skulle presentera vår apu-plats, vilket gick rätt fort. Sedan fick vi en ny uppgift om att rätta fel i texter för att den sista uppgiften i Grafisk kommunikation A är att göra en sida i en tidning. Vi får välja mellan fyra tidningar och har fått massa texter som vi ska välja och sedan sätta in i ett uppslag. Vi ska rätta texten och hitta egna bilder som passar artikeln, vilket ska bli rätt spännande. I vilket fall slutade dagen 11:30 och jag tog bussen in till stan för att ta min buss hem klockan 12:00. Kan ju inte bli skönare att vara hemma tidigt. Jag har gjort min apu-rapport helt klar och tränat lite mediekommunikation. Vid tvn har jag spenderat resten av dagen.

Imorgon är det teorilektion igen, vi ska ner i garaget vilket lär gå lika fort som gårdagens lektion. Sedan blir det att köpa körkortsboken och börja läsa. Är inställd på att göra teorin så fort jag får, alltså som fortast 7e januari. Hoppas jag kan fixa det. Jag har två månader på mig att plugga.

Annars har jag en hel del skolarbete nu. Nästa fredag har jag prov i mediekommunikation och jag ska lämna in en bildanalys i samma ämne. På måndagen därpå ska vi vara färdiga med ett engelskaarbete där jag och Sofie ska låtsas ha ett gäng amerikanska turister på besök. Vi ska besöka så många värmländska ställen som möjligt. Blir nog intressant men att prata engelska är desto värre. Samma vecka fast på fredagen ska psykologiarbetet in. För min del blir det alltså att plugga en hel del framöver. Förutom detta är matten rätt tung nu när man knappt förstår något och vi har fått ett större arbete i arbetsmiljön där jag och Sofie, ännu en gång ska göra ett grupparbete, denna gången om alkohol och droger. Först och främst fokuserat på en arbetsplats och i skolan. Det ska bli väldigt intressant, vi har stora planer på det här.

Det var en del om mitt liv just nu. Bortsett från skolan så håller jag på att göra om i mitt rum. Allt förarbete är klart och i helgen ska vi börja tapetsera och jag hoppas de hinner lägga mitt golv också så jag kan få flytta in dit igen, saknar min säng måste jag säga. Bäddsoffan går men är ingen höjdare. Och jag längtar efter att få åka iväg till ikea och köpa massamassa nya saker till rummet. Kuddar, överkast, lampor, tavlor med mera.

Nu tänker jag göra något vettigt, kanske plugga eller ta en promenad.

Accidents can happen

Idag har jag tillbringat hela dagen i mitt rum. Först har jag tagit ut precis ALLT så det blev helt tomt och sedan började jag och mamma riva tapeter. Rev en bra bit men är väl lite mindre än hälften kvar som vi fixar i morgon. Annars tänker jag tillbringa min kväll i soffan och kika på idol, orkar inte annat.
I morgon blir det även byta däck på mammas bil och hockey :):)


Don't give up, it takes a while
I have seen this look before
And it's alright
You're not alone
If you don't love this anymore
I hear that you've slipped again
I'm here 'cause i know you'll need a friend

And you know that accidents can happen
And it's okay,
We all fall off the wagon sometimes
It's not your whole life
It's only one day
You haven't thrown everything away.

Take some time and learn to breathe
And remember what it means
To feel alive
And to believe
Something more than what you see
I know there's a price for this
But some things in life you must resist

Även om..

Idag är det en såndär dag som man knappt känner för något och det känns som allting som nyss gav mig hopp bara har försvunnit. Jag tänker för mycket, jag bryr mig alldeles för mycket om andra, jag glömmer bort mig själv. Jag säger åt andra att det löser sig, att man en dag lär sig var man finner en väg till styrkan där man hittar sitt sätt att läka sina sår. Men jag har tappat bort mig nu, jag vet inte vart jag är längre. Jag förtränger det som sker och jag inser att när jag lutar mig tillbaka och tänker kommer verkligheten ikapp mig. Jag har varit så bra på att ta tag i mina problem men just nu känns allt så hopplöst. Jag hoppas bara att i morgon är en bättre dag.. Jag kan bara erkänna att jag är på ruta ett igen, men jag tänker bita ihop och pussla ihop alla lösa bitar som fallit bort, för jag vet att det blir bättre med tiden. Man ska bara orka stå ut..