Har hamnat i sängen nu, har läst några sidor i Emma, Mias dotter men den kändes väldigt dryg, men det kanske blir bättre om några sidor. Kan ju alltid hoppas på det bästa i alla fall.
Det känns en aning konstigt att vara hemma, tillbringade för första gången ett helt dygn tillsammans med Johan. Vi har haft världens bästa dag på det första året. Imorgon blir det kanske stugan, eller inte, det märks med andra ord. På lördag ville mamma dra med och lillebrorsan på stan, kan ju vara trevligt.

Men ångest har jag, måste fixa en sista intervju till mitt reportage som ska vara klart 9 januari 14:00. Jag får ångest och jag känner mig stressad, men jag vet ju om att det kommer fixa sig jättebra ändå, tror jag i alla fall.

Mitt sista jullov börjar gå mot sitt slut så nu vill jag njuta av de sista dagarna. Snart kommer Johan ha mycket att göra också eftersom han har tenta om två veckor. Som tur är har jag biologi-prov samma vecka så vi lär plugga båda två. Nej, nu ska jag sluta skriva massa onödig sörja och kanske sova istället.