Usch. Nu börjar verkligheten komma ikapp mig. Jag hade liksom lyckats tränga undan det på något sätt. Men nu när jag lyssnar på den här låten, som jag ändå lyssnat på säkert 1000 gånger så tänker jag på dig så otroligt mycket.

Fan, jag längtar efter dig :(
Varför är jag så otroligt duktig på att förtränga men sen känna hur verkligheten sakta men säkert kommer ikapp mig?

Blä, blir sängen på det här, är trött o depp... typ.
godnatt.