Idag har jag varit på en föreläsning som handlade om bland annat inlärning. Jag har aldrig någonsin tagit in så mycket information som jag gjorde de timmarna han var där. Christer Westlund hette han som hade det och han berättade bland annat om hur det var i skolan när han växte upp osv. och sedan hur han kom fram till vad han ville göra med sitt liv. Han vill förändra skolan till ett ställe där man lär sig mer, för när han frågade oss hur mycket vi mindes av det vi lärt oss var det nästan ingen som kommit ihåg något.
Själv har han skapat en linje i Sunne som heter hälsa- och ledarskap där eleverna har nästan helt eget ansvar. Det är inga lärare som står och säger EXAKT va de ska göra, de får sina uppgifter tex projektarbete där de blandar in olika ämnen och behöver de hjälp finns lärarna i en rum intill. När jag satt där och lyssnade på allt det där började verkligen min hjärna att snurra, och tankarna blev tex; Får jag ut det jag vill? Lär jag mig det jag vill? och sedan att våra lärare står och ger oss alla uppgifter exakt och det står exakt hur arbetet ska utföras, ungefär. Hur förberedd är man då för att komma ut i vuxenlivet? När man sina första 19 år i livet fått allting serverat som han sa vet man ju inte. Man vet ingenting, för man har inte fått gått sin helt egna väg, man har inte fått tagit tillräckligt med ansvar.
Ända sedan han pratade har jag undrat om media är rätt för mig, och hur mycket har jag lärt mig under det första året? Jag vet knappt, ingen kunskap har blivit direkt bättre förutom mitt skrivande med mera. Men egentligen borde det ju vara vi ungdomar som ska förändra skolan precis så som han gjort, för våran egen skull, för att vi ska lära oss mer. Jag är i alla fall glad för min vän Malin som går den där linjen, hon kommer ha lärt sig en mängd mer än oss. Och jag skulle kunna sitta här och berätta i stort sett hela föreläsningen, det är så unikt att människor lyckas, vi behöver vilja, motivation osv. Alla kan lyckas. Han berättade tex om en 11 årig kille från Norge som var helt galen i blinkande lampor, och från och med en dag började han spara allt för att en dag kunna köpa en "disco-anläggning". Senare fick folk reda på att han hade en disco-anläggning och de började hyra den och fler fick reda på det och han tjänade mer pengar. Idag är han 21 år och har två hus i Norge och ett på Mallorca. Nu funderar han på vad han vill göra. Helt otroligt att pga lite blinkande lampor blev han rik. Det här fick mig att inse att man kan lyckas, bara man vill. Men man behöver såklart en viss kunskap också. Men jag känner verkligen att den här personen satte mina tankar i rullning och jag ska ta vara på det jag fick höra. Men nu vart det allt mycket, men var bara tvungen att nämna det här.
I morgon har jag en lektion, dock NP i engelska och det är mindre kul. Men skall skriva novell nu..

..